En dröm som blev sann!

Hej alla!
Jag har inte skrivit på ett tag och som vanligt beror det på att jag har haft en massa att göra med jobb och allt annat.
I söndags var jag och min sambo hos svärföräldrarna och fixade lite med vår bil. Jag fick syn på en annons på blocket om en VW Beetle som var till salu och i går åkte vi enda till Alvesta.
Jag var helnöjd och kom hem med min alldeles egna bil som jag drömt om sedan jag var tonåring.
Då såg drömbilen ut såhär:
 
 
 
 
 
Jag och min Beetle!
 
I dag har jag kört runt hela dagen både i Halmstad och i Laholm och fixat lite saker inför morgondagen.
Strax ska jag i väg på hockeyträning och kommer väl stupa i säng i natt.
 
Tills nästa gång!
 
 

Flera provtagningar senare...

Hej alla läsare!
 
Jag har hunnit med ett ex antal rundor till och från olika provtagningar och var i går hos min läkare på medicinmottagningen i Halmstad.
 
Han meddelade att allt såg bra ut på dom tidigare undersökningarna men att dom även har gjort en blodkoagulerings utredning när jag först kom in till sjukhuset.
Denna visade dock att jag har en koaguleringsrubbning i blodet (enligt läkaren så har 10 % av befolkningen detta besvär) Det som förändrar min vardag är när/om jag ska ha barn så måste jag ta fragmin-sprutorna i hela 11 månader...varje dag.
Det som gjorde att jag gick i från läkaren ändå ganska nöjd var det att han gav mig tummen upp vad gäller att spela ishockey med Waran vilket för mig var en stor lättnad då jag tidigare fått ett NEJ.
 
Det jag ska göra nu är att jag fortsätter att ta mina tabletter (och sprutor VB) och har på mig mina stödstrumpor så mycket jag kan till december sedan får vi se vad proverna säger.
Närmast på schemat är säsongens första isträning som äger rum på onsdag kväll. Har ej varit på is sedan min benoperation för 2,5 år sedan så det ska bli spännande och se hur det känns.
 
 Snart är jag där igen, woohoo!
 
 
Over and out!

 

3:e provtagningen

Hej alla vänner!
 
Efter att ha varit på provtagningen i torsdags och fick ett för lågt värde så var det bara att rida ut helgen med sprutorna och peppa inför dagens provtagning.
 Fick dock vänta en bra stund på grund av att hon som stack mig förra gången skulle precis på rast men det var helt klart värt att vänta på för hon är duktig! Denna gången gick det dock inte lika smidigt som förra då det tidigare stället dom stack på hade det blivit ett blåmärke så det kom inte tillräckligt med blod.
 
Dom fick sticka en gång till men innan dom stack ville dom värma mig, var trots allt iskall av ren skräck för dom förbaskade nålarna!
Bilden nedan visar uppvärmningsklossarna som jag fick sitta med en stund för att kärlen ska vidgas och bli synligare.


Jag fasttejpad mot stolen med uppvärmningsklossar
 
 
Det hjälpte som tur var och till slut fick jag andas ut!
Min sambo ska jobba i kväll och eftersom det var han som ger mig injektionerna runt klockan 20-tiden så måste vi veta i förväg om vi ska fortsätta med sprutorna eller inte.
Så jag ringde min AK-mottagning och fick beskedet, inga mer sprutor hemma på ett tag då mitt värde ligger på 2,2!
Är underbart att veta att man slipper bli stucken nu några dagar framöver tills nästa blodprov!
 
 
Det får jag fira med en liten Ben & Jerrys glass som belöning!
 
 
 
 

2:a provtagningen

Hej!
 
Ni som har följt min blogg nu i några dagar vet om att jag kämpar med att få upp mitt PK-värde som för några dagar sedan låg på 1,5. När man tar ett PK-värde så tar man ett blodprov där man mäter blodets levringsförmåga och (som i mitt fall) så ska den helst ha förlängts. Enklare termer: Om jag skadar mig (om jag har ett bra PK-värde och ligger mellan 2-3) så tar det ca 2-3 gånger längre tid för mitt blod att sluta blöda.
 
Åkte in till Halmstad i går för att ta nya prover och förhoppningsvis fått ett bättre värde, tyvärr gick det inte så bra.
Jag kände innan jag skulle in och ta provet att jag inte mådde så bra, hade bara ätit en skål gröt på hela dagen och nu var klockan runt 15-tiden.
Satte mig i stolen och la fram armen så hon kunde sticka. Tro det eller ej men trots att jag är svårstucken så klarade hon det på första försöket vilket var en oerhörd lättnad!
Förvånad frågade jag om hon hade hittat ett kärl på mitt högra armveck vilket nästan ingen har gjort tidigare!
-"Jajamensan det har jag, sa hon glatt!"
-"Men jag fick sticka ordentligt djupt. Kolla här hur lång denna nålen är och hela är inne, så drog hon sakta ut den". Efter den synen var jag ganska svimfärdig ett bra tag efteråt, var den längsta nålen jag någonsin sett!
 
När jag var färdig så stapplade jag ut till väntrummet och allt snurrade runt. Hon kom ut en liten stund senare och frågade hur jag mådde och då kändes det som om jag skulle svimma vilket jag aldrig (trots min nålfobi) gjort. Fick lägga mig ner på deras obekväma träsoffa och fick både vatten och saft vilket hjälpte en aning i alla fall.


 
Pärs på sjukan del 2?
 
 
Trots denna pärs och ett hopp om att värdet skulle vara så pass bra så man slapp sprutorna hemma så höll det inte hela vägen.
Fick ett samtal i från min AK-mottagning att värdet nu "bara" hade gått upp 0,3 det vill säga att jag ligger på 1,8 vilket betyder sprutor hela helgen och ny provtagning på måndag.

Har i dag även hunnit med att jaga sprutor igen då jag haft en spruta för lite och dessa jag har fått är tydligen en beställningsvara på alla apotek och då tar det runt 2 vardagar att få. Eftersom det är helg så ringde vi till akuten och fick som tur var tag i en läkare som skrev ut några exakt likadana fast ett annat märke och detta märke hade nästan alla apotek inne på lager. Det är otroligt surt att behöva oroa sig för om man ska lyckas få tag i sina sprutor eller inte, igen!
Nu har jag dock så det räcker ett tag framöver, om det skulle behövas. :)

Nu är det bara att rida ut denna helgen och hoppas på att det ger frukt på måndag då jag besöker Halmstad ännu en gång!
 
 
Trevlig helg på er alla och ta det lugnt med fredagsmyset! ;)
 
 

Behandlingen

Hej alla läsare!
 
I detta blogginlägg tänkte jag berätta för er som undrar vad man måste tänka på när man har fått en propp och går på blodförtunnande läkemedel (speciellt Waran)
 
 
Medicinen
Jag blev först insatt på en blodförtunnande medicin som heter Pradaxa men just den sorten fungerade inte alls för mig i och med att jag nu har ytterligare en propp och denna gång i lungan.
Dom tar därför det säkra före det osäkra genom att sätta in mig på ett väldigt beprövat läkemedel som heter Waran. Waran är det vanligaste läkemedlet mot just propp och behandlingen börjar med att man får injektioner varje kväll med Fragmin i minst 5 dagar samtidigt som man får en viss dos med Warantabletter. Efter några dagar måste man ta nya prover för att se om man måste öka dosen med tabletter eller om den ska minskas. Har man för högt värde så blöder man mycket längre men har man för lågt värde så kan det uppstå nya proppar så det ska hellst ligga lite över medel. Som jag tidigare skrivit så ligger mitt PK-värde just nu på 1,5 och målet är mellan 2-3 och det är först då som jag slipper ta sprutorna.
Det som man får tänka på lite extra nu när man går på blodförtunnande är att om man skär sig så tar det i regel 2-3 gånger längre tid för mig att få stopp på blödningen än vad det gör för en som inte tar blodförtunnande.
Skulle man slå i huvudet eller få ett slag i magen så får man åka in till akuten för att vara på den säkra sidan så ingen större blödning har uppstått.
 Man ska vara medveten om när man får Waran att man inte får dricka mycket alkohol, max 1 glas till måltiden står det i min Waran-broschyr. Man ska även undvika att ändra kosten det vill säga börja banta, bara äta grönsaker eller liknande. Tallriksmodellen är att rekommendera.
Vad gäller biverkningar så finns det viss risk för håravfall när man äter Waran, detta händer som sagt inte alla men det är en biverkning som finns.
 
 
Warantabletter
 
 
Sprutorna
Som jag nämnde tidigare så när man påbörjar en Waranbehandling så måste man ta injektioner varje kväll med Fragmin i minst 5 dagar tills man uppnått rätt PK-värde.
Nålen på sprutan är väldigt tunn och fin och själva sticket känns knappt utan det som känns lite är när man sprutar in själva Fragminet. Om man har fått smärtlindrande utskrivet och godkänt i samband med Waranen så rekommenderar jag att ta en sådan tablett ca 1 timme innan injektionen för att minska smärtan.
Efter sticket ska man inte massera på stället och jag tycker att det underlättar en aning att lägga sig ner tills smärtan avtagit då den sitter kvar en stund efter.
 
I skrivande stund så har jag lite smått panik eftersom jag bara fick med mig sprutor så det räckte till gårdagen det vill säga att jag inte har sprutan som ska tas i kväll. I måndags så lovade apoteket att det skulle finnas sprutor på mitt apotek i Mellbystrand senast i dag onsdag och att jag får ett sms när dom har kommit in.
Ringde apotekets växel och frågade om sprutorna kommit in och när apoteket får sin dagliga leverans?
Fick då svaret att det får dom klockan 16.00, det vill säga om dom INTE har kommit in i dag så har jag 4 timmar på mig att skaffa fram sprutan och då får jag åka till Halmstad där jag var inlagd. Pressen av att behöva jaga sprutor som är livsviktiga för en tar verkligen på krafterna.
 
 
En färdig Fragminspruta med nål och rengöringsservett
 
 
 Vem ska sticka?
Efter att min sambo (som aldrig stuckit någon förut) fick lära sig att sticka rätt genom att öva på en apelsin så var det ändå ganska okey, kändes dock bara en aning mer än när rutinerad sjukvårdspersonal gjorde det och nu känns det knappt alls längre. Om man är spruträdd som jag så rekommenderar jag starkt att man låter en annan sköta stickandet! Jag har turen att ha en orädd pojkvän som hjälper mig men har man inte det så tveka inte att be en distriktssköterska att komma hem och ge injektionen. Vet med mig själv att om jag hade varit tvungen att ta den själv så skulle det inte blivit gjort och så hade man i värsta fall fått ytterligare en propp. Trodde aldrig att jag skulle klara av att bli stucken varje dag (tillhör dom som springer när det närmar sig en nål), men tro mig man klarar mer än vad man tror!
 
 
Pojkvännen sköter stickandet
 
 
Det är noga med hur man sticker. Enligt instruktionerna ska dessa stickas lite snett åt sidan i magen
 

Stödstrumpor
Nästa grej som jag ska ta upp är mina stödstrumpor som jag fått på sjukhuset. Dom ska vara på minst 6 månader upp till 1 år.
Färgerna är inte dom mest smickrande men måste man så måste man. Det som hindrar mig mest nu i sommar är att jag inte kan ha en kort kjol på mig eller shorts för stödstrumporna går bara strax under knähöjd vilket inte hade varit snyggt alls. Tur att man köpte sig en långklänning för då syns inte strumporna lika väl. Kan heller inte gå och bada då jag inte får ta av mig dom ens under några timmar för då går man (enligt läkaren) back i 1 hel vecka och det är det inte värt.
Det som skiljer många stödstrumpor åt är vilken kompression dom har. Jag har fått mina utprovade och jag ska ha kompression 20-30 mmHg. Tydligen är det väldigt vanligt med stödstrumpor i yrken där man går mycket, ska förhindra åderbråck längre fram i åren.
 
Jag har fått 2 par svarta och 2 par hudfärgade och än så länge tycker jag ändå att dom hudfärgade är aningen bättre om man vill "smyga" med att man har stödstrumpor.
Stöd strumpor finna annars i olika varianter och kan köpas på ett vanligt apotek. Har hittat en jättebra hemsida om man vill ha lite roligare strumpor med olika motiv på eller bara vill ha variation. Finns även i en lite sexigare variant i form av stay-ups! :)
http://www.butik21.com/funq-wear/
Mina stödstrumpor ser ut såhär:

 
 
 
 Finns även i svart
 
 
Waranbrickan
En annan väldigt viktig sak är min Waranbricka. Den ska jag ha på mig varje dag tills dess att jag slutar med Waran. Detta som en säkerhet om jag skadar mig när jag är ute och inte kan berätta att jag går på blodförtunnande så ser sjukvårdspersonalen det direkt och kan stoppa en eventuell blödning snabbare med ett speciellt medel som dom pumpar in i kroppen.
Ska försöka skaffa en lite snyggare kedja till halsbandet, man får som ni ser ett snörliknande band som syns ganska väl vilket jag inte vill ha. Funderar på en snygg lång kedja i silver för då ser halsbandet ut lite som en id-bricka och märks inte på samma sätt.
På ena sidan av brickan finns det text på svenska och andra sidan på engelska vilket är bra.

 
Livsviktigt halsband
 
 
 
Det var allt för denna gången! :)


 
 
 
 

Nu när mycket värre har inträffat...

 
Avsnittet Tråkiga besked fortsätter
 
 
Fredagen den 29 juni:
Gick till jobbet som vanligt vid klockan 7 och kände tidigt under dagen att man inte var lika "kry" som man varit dom senaste dagarna men fortsatte ändå jobba. Runt lunchtiden så blev det värre och trycket över bröstet och andningen blev sämre. När jag gick på rast så ringde jag upp min sambo och han rådde mig att ringa sjukvårdsupplysningen vilket jag gjorde,
Dom tyckte att jag skulle avvakta och se hur det gick framåt dagen samt ringa min vårdcentral om jag kunde åka in dit om jag kände att jag behövde. Ringde direkt upp vårdcentralen och berätta min ventrombos-historia för sköterskan och han rådde mig att åka raka vägen in till akuten. Jag ville först inte och propsade på att det kan jag göra efter jobbet i och med att jag slutade redan vid kl:14 men då var det på egen risk enligt honom.
Jag kämpade mig igenom dagen och vid 13-.tiden så klarade jag inte mer utan sa till kollegorna och chefen att jag måste in.
 
Min sambo skulle in och jobba kväll så han kunde inte hänga med så svärmor fick vara den som var med som stöd. Vi blev omhändertagna ganska snabbt när vi kom in på akuten i Halmstad och dom satte i en stor plastnål i armen så dom skulle slippa sticka mig i onödan, är nämligen livrädd för sprutor och ovanpå detta så är jag svårstucken!!
Läkaren kom in och sa att dom prover dom tagit var helt normala men i och med att jag haft en djup ventrombos i mitt ben så ville dom kontraströntga mina lungor bara för att vara säkra på att det inte är någon ny propp.
 
Efter röntgen vid 23-tiden kom läkaren in till mig och meddelade att jag har en propp i min högra lunga, dom vet inte om det har lossnat från propparna i benet eller om det har tillkommit en ny. 
Att detta ens händer trots att jag sedan den 10 juni tagit mina blodförtunnande Pradaxa medicin som jag skulle (enligt dom så må medicinen vara ny på marknaden men är likvärdig med Waran).
Läkaren frågade om jag har cancer i släkten och det har jag inte men ändå ville hon göra en utredning för enligt henne så kan man få proppar om man har någon form av tumör i kroppen, som om inte detta besked var nog att oroa sig över!
 
 
Läkaren meddelade även att jag skulle sluta att ta Pradaxa och gå över till Waran vilket för mig är lika med SPRUTOR i massvis!! :(
Innan jag fick komma till en avdelning så kom en sköterska och gav mig den första av flera sprutor man ska ta i magen som innehåller Fragmin och det var inte den skönaste jag varit med om. Själva sticket var okey men Fragminet som dom sprutade in gjorde riktigt ont. 
 
 
Blev efter detta inlagt på en hjärtmottagning med en massa sladdar och EKG-apparat fastsatt i ett dygn så dom kunde ha koll på mig. Det var många tankar i mitt huvud innan jag somnade, var liksom i chock efter beskedet. Var en konstig känsla att tidigare under dagen så var man och hjälpte sjuka och nu helt plötsligt är man där själv, kändes overkligt på något sätt!
 
 
På akuten
 
 
Lördagen den 30 juni:
Vaknade vid 5-tiden av att en sjuksköterska rotar i skåpen på rummet men kan efter detta somna om. Vaknar sedan vid 7-tiden av att en annan sköterska vill ta blodtryck och puls och efter detta kunde jag inte somna om utan det var dags att börja denna ovissa dag.
Vid frågan om jag ville äta frukost ute i matsalen så vägrade jag, var trots allt den yngsta på hela avdelningen vilket för mig var jättejobbigt. Räckte liksom med att folk redan stirrade på en när man gick till toaletten.
 
 
Min sambo hade bett sig ledigt så han kunde vara hos mig och stötta mig vilket betydde jättemycket.
Fick byte från mitt behandlingsrum (som egentligen bara var en nödlösning) till ett eget rum som var mycket trivsammare med egen tv. Dagen följdes av detta: blodprov, lunch, läkarbesök, middag, Blodtryckskoll, kvällsmat och efter det den jobbiga Fragminsprutan! I och med att jag skulle hem dagen efter så bad vi sköterskorna lära Erik hur han skulle sticka (skulle inte klara av det själv) så han fick helt enkelt (under noga uppsikt av sköterska) öva på en apelsin innan det var dags för att öva på mig. :P
 
Trots att man var inlagd på sjukhus så hade jag ändå roligt både med min underbara pojkvän (vilket gjorde den uthärdlig) men även med sjuksköterskorna som var i min ålder. Det var dock lite jobbigt när han fick åka hem pga jobb dagen efter. Läkaren hade sagt under dagens besök att jag skulle få komma hem på söndag så det var en stor tröst för oss.
Somnade ganska snabbt efter 22-tiden så jag inte orkade hålla ögonen öppna mer.
 
 
Söndagen den 1 juli:
Vaknade runt 7-tiden av ännu en sköterska som skulle ta mitt blodtryck och efter det frukost på rummet som vanligt. Slumrade till i några timmar sedan var det dags för lunch och läkaren kom och pratade lite. Var meningen att jag skulle åkt hem denna dag men läkaren vågade inte släppa hem mig på grund av att dom inte fått svar på alla prover ännu men dom kunde koppla av min EKG-apparat vilket var skönt. Inte så gott att sova med en stor klump som skaver och får en att svettas.
Detta betydde även att jag skulle bli flyttad från hjärtavdelningen till en mer lugnare avdelning utan övervakning av EKG.
 
 
Mitt sängbord med dom vackra rosorna jag fick av min sambo Erik <3
 
 
Var inte så pigg på detta eftersom denna avdelningen var mer strikt med besök och man fick dela rum men folk man inte känner. Dock är jag väldigt tacksam över att jag fick stanna kvar så dom kunde ta alla prover dom behövde och att man ändå var under uppsikt. Men det var lite psykande i och med att jag är så rädd för nålar för där jag fick ligga nu kunde jag inte se dörren pga en skärmvägg i mellan. Men jag lärde mig snabbt ljudet av den så kallade blodvagnen som dom har sina sprutor i. Även denna dag skulle Erik komma men då senare och som vanligt åt man och slumrade om vart annat.
Fick mig en glad överraskning, Erik hade med sig varsin Ben & Jerrys glass med min favorit Phish food! Dock fick vi inte låna frysen av hygiensskäl så vi fick snällt äta dom smälta, men gott var det även om dom var lite mjuka!

Efter Erik hade gått så roade jag mig med min favvoserie nämligen Toddlers and tiaras och efter det så gick jag ut en sväng utanför och ringde några vänner. När nattpersonalen kom till mig så nämnde dom i förbifarten att btw vi kommer in i morgon bitti och tar lite blodprov men det måste bli utanför röret i armen för den har suttit i för länge. Hade lite svårt att sova den natten men till slut gick det. Dock vaknade jag vid 00-tiden av att min rumsgranne snarkade så det stod härliga till, säger bara thank god for earplugs! :P
 
 
Sjukhusfrukosten bestående av gröt, en gnutta äppelmos, smörgås m. pålägg samt mjölk
 
 
Måndagen den 2 juli:
Vaknade av rädslan av att snart kommer sjuksköterskorna och sticker mig som dom förvarnade om men dom kom aldrig så slumrade lite tag till. Klockan 7 kom den ena i och säger att dom inte vill utsätta mig för fler stick just nu utan låter dagssköterskan göra det senare vilket var skönt så man kunde ta det lugnt på morgonen. 
Nästan direkt efter frukosten kom den andra sköterskan i och hon ville låta mig slippa så hon testade min nu 3-dagar gamla plastslang i ena armvecken men typiskt nog kom det ingenting ur den så det var bara att ta bort den. Hon fick istället sticka mig på handen fast med en så kallad bebisnål (butterflynål) som dom har på bebisar men det hjälper inte mig för jag är fortfarande skräckslagen!! Efter mycket grävande och stickande med nålen lyckades dom få ut ett ynkandes litet rör.
 
Doktorerna kom 2 timmar senare och ville ha fler blodprover men att dom skulle skicka efter en från operationsavdelningern som var duktig på att sticka. Sedan gav de mig den glädjande nyheten att jag får åka hem!! Ringde direkt upp Erik som var på väg till mig och lurades att jag fick stanna en natt till hans reaktion: -" va, skojar du?" Men blev överlycklig när jag berättade att så inte var fallet.
 
Innan det var dags för hemfärd så kom en läkare och en sjuksköterska och gick igenom planering inför framtiden med mitt Waran och allt som det innebär. Fick sedan ställa lite frågor som vi hade ang. uppföljning med bl a mammografin som skall göras samt blodkoagulerings utredning. Fick tydliga instruktioner att jag skulle ta 3 tabletter Waran måndag, tisdag och onsdag kväll samt mina sprutor. Sedan på torsdagen ska jag in till Halmstad igen för nya blodprover som bestämmer hur många jag ska ta efter det samt om jag kommit upp i rätt PK-värde. Ligger nu på 1,5 i värdet men ska ligga mellan 2-3 för att det ska vara okey och då slipper jag min dagliga dos av spruta! 
 
 
Hejdå sjukhuset, nu ska gumman äntligen få åka hem med sin gubbe! <3
 
 
Tisdagen den 3 juli:
Äntligen hemma igen! Första kvällen/natten gick sådär med en massa illamående som vanligt, hoppas att det blir bättre på den fronten.
Efter att ha bloggat, pausat och bloggat igen så måste jag vila en stund. Jag hoppas att ni som läser detta inlägg har överseende med mina upprepningar vad gäller min sprutfobi.
Och till dig som själv har gått eller går igenom samma som jag så hoppas jag att du inte känner dig ensam, det finns dom i vår ålder som också bär stödstrumpor, har hemska metallbrickor runt halsen och som får vara extra försiktig med vad man äter och dricker.

Var inte rädda för att fråga, kommentera eller bara tycka till!
 
 
Peace & Love
 
 
   
 
 

Tråkiga besked

Hej alla läsare!

 

Jag har varit nere nu ett tag och detta pga av tråkiga besked. Allt började för ca 4 veckor sedan då jag började få känningar i mitt högra vad och skenben men la ingen vidare notis på detta utan fortsatte vardagen som vanligt. Efter att ha förvärrats så kontaktade jag 3 veckor senare min vårdcentral och blev ombedd att besöka sjukgymnasten före läkaren då detta verkade vara hans område. Jag tog sköterskans råd och beställde en tid hos min sjukgymnast. Fick komma dit den 7 juni och han undersökte mitt ben och bedömde att detta till 100 procent var en sk Bakercysta och att det var helt ofarligt. Detta är en svullnad i knävecket och kan gå sönder av sig själv men då så skulle det tydligen göra jätteont men som sagt helt ofarligt. Eftersom han sa att det inte var något farligt så gick jag och jobbade efter besöket trots att jag haltade. Morgonen därpå hade smärtan blivit värre men gick ändå till jobbet, trodde att jag överbelastat benet kvällen innan. Jag och Erik talades vid och då sa vi att vi avvaktar tills på måndag och söker läkarvård då om det hela inte blivit bättre under helgen.

 

 

Söndagen den 10 juni så vaknade jag med en fruktansvärd smärta och när jag skulle resa på mig så kunde jag knappt stå. Skrek och grät så tårarna sprutade om mig, ville varken äta eller något annat då smärtan var så stark. Bad Erik ringa sjukvårdsupplysningen om råd och tips på vad man ska göra och vad som kunde hänt. Vår fasa var att Bakercystan hade spruckit vilket sjukgymnasten skulle göra väldigt ont. Vi blev hänvisade till en jourmottagning som har öppet på helgen i Laholm så vi ringde dit och frågade om vi kunde komma in. Trots att de hörde hur jag skrek och hade ont så ville dom inte ta emot mig och sa till Erik att dom skriver ut lite smärtstillande som han kan hämta ut på närmaste apotek. Jag blev helt förstörd av beskedet att jag skulle sitta i min fåtölj och ha så här ont en hel dag och att man inte ens fick komma in och få det undersökt.

Vi bestämde oss för at ringa sjukvårdsupplysningen på nytt och då svarade en kvinna. Hon tyckte av vi skulle stå på oss och att inte jag skulle behöva sitta och ha så ont. Hon tog på sig att ringa mottagningen själv och när hon kom tillbaka i luren så sa hon att hon har fixat en tid till oss så vi kan få träffa en läkare men att hon fått skit av dom och t om blivit kallad inkompetent. Vi blev så lättade och glada att få komma in och att en som är kunnig får undersöka mig.
Vi åkte direkt.

 

Framme på mottagningen så var det öde och inte en människa i sikte förutom sköterskan som satt i receptionen (man kan ju undra varför jag inte fick komma in om dom ändå inte har några patienter som väntar)

Kom in till läkaren (som råkade vara min husläkare så jag kände mig trygg). Han ställde en massa frågor och undersökte benet ordentligt sedan nämner Erik att jag opererade båda mina ben för 2 år sedan. Läkaren blev lite stött och sa att vi kunde sagt detta tidigare, vi måste direkt upp till akuten i Halmstad.

Väl i Halmstad så möttes vi av en sköterska med rullstol, därefter kom jag in snabbt och innan jag visste ordet av så tog dom blodprover av alla dess former. Smärtlindrande verkade knappt men fick ändå så det värsta skulle lugna sig. Efter 4 timmar så kommer läkaren in och meddelar att det ena blodprovet visade för höga värden och detta kunde vara en indikation på att det kan vara en propp (eller en Bakercysta) så för säkerhetsskull så ville han ha en ultraljudsundersökning för att kunna utesluta att det är en propp i benet.

 

1 timme senare så blir jag inrullad till ultraljudsrummet och blir undersökt av en kvinnlig läkare som visar vad som är vad på skärmen. Hon börjar vid ljumsken och går neråt. Hon visade hur friska blodkärl stänger sig vid tryck och om det är en propp så stänger dom sig inte utan är igenfyllda. Dom vid låret såg bra ut så hon fortsatte nedåt men precis ovanför mitt högra knä så ser jag 3 olika blodkärl som INTE stänger sig. Jag tittar oroligt mot läkaren som ser jättebekymrad ut och vänder bort skärmen från mig. Hon säger med en besviken stämma, du har proppar i ditt ben. Min första tanke var att inte är det konstigt att jag haft ont. Min andra tanke var vad hade hänt om jag INTE kommit in?

 

Storleksskillnad

 

Efter underökningen så fick jag komma tillbaka till akutmottagningen och träffa läkaren där. Han sa att jag måste ta sprutor i 5 dagar och sedan ta waran vilket kräver att man går på kontinuerliga kontroller hos min vårdcentral för att bestämma rätt dos på läkemedlet. Jag som är sjukt spruträdd såg framför mig hur Erik skulle få vara den som jagar mig med sprutor för jag vägrar ta dom. Vi sa båda två att detta aldrig skulle kunna fungera och frågade om det fanns ett annat alternativ och det fanns det! Det fanns ett läkemedel som blev godkänt förra året och har tidigare används för hjärtflimmer men att det visat god effekt även på blodpropp.

 

 

Vi bestämde oss för detta läkemedel och nu ska jag ta detta i 180 dagar dvs ett halvår. Blodkontrollerna kommer jag aldrig komma i från och p-piller kommer jag aldrig mer få utskrivet igen. I och med att medicinen jag fått gör så mitt blod blir tunnare så har det svårare för att koagulera dvs stelna. Detta betyder att om jag råkar skära mig eller skadar mig på annat sätt så kommer det blöda mer så man får vara mer försiktig.

Dagarna efter har jag mestadels varit i sängen men även försökt att vara uppe så mycket det går. Min bästa kompis Pernilla kom i onsdags och stannade till torsdags vilken livade upp stämningen trots att smärtan fanns kvar. Foten har blivit mer svullen sedan jag var inne i söndags vilket gör att jag har svårare att gå, känns ungefär som att gå med en för liten gummistövel med vatten i så den sitter tight på foten.

Detta skulle tydligen vara vanligt att svullnaden går nedåt, speciellt om man håller i gång och går. Så nu gäller det att försöka bli bra tills på tisdag då jag egentligen ska jobba, vi får se hur svullnaden känns annars är jag hemma någon dag till.

 

 

 

Detta var och är för mig en väldig omställning och det får en att tänka och vara tacksam för det man har och vara nöjd med sig själv som man är.

Det som får mig gå vidare är Erik och tanken: Det kunde varit mycket värre!

 

Fortsättning följer...

 

 

 


2 år tillsammans <3

Hej alla läsare!

I går firade jag och min underbara pojkvän 2 år tillsammans!
Kommer i håg dagen vi träffades för första gången som om det var i går, det är otroligt vad tiden går fort!
Älskar dig nu och för alltid! <3

Här nedan kommer ett litet kollage av bilder på mig och älsklingen, enjoy!



Jag och Erik på Ullared 2010








<3


Vårruset 2012!!!

Hej!

Här kommer lite bilder från vårruset 2012! Blev ordentligt sjuk efter att jag överansträngt mig på loppet och har i skrivande stund (2 veckor senare) inte blivit återställd. Läxan lärd, inte överanstränga sig om man är förkyld!!

Tiden jag fick var 44 minuter, vilket jag är helt nöjd med!

 

Jag i bilen förbereder mig inför loppet med plåster, ett måste när man springer med nya skor!

 

 

Peppad inför loppet

 

 

 

 

 

Självklart var gubben min med och hejade på mig

 

 

The magic number


 

Kolla vad jag har vunnit!

 

 

Det var rekordmånga som ville vara med

 

 

Tummen upp!

 

 

Nöjd men otroligt trött! Kom i mål på 44 minuter, inte så illa när man e sjuk.

 

 

Vi stötte på Ida och Tobias

 

 

Nu ville jag bara hem och kurrera mig under en go filt

 

Slutet gott, allting gott!



Redo inför vårruset 2012!!

Hej alla vårsugna människor!


Jag har legat i "dvala" nu i över ett halvår så jag fick damma av bloggen rejält!

I dag är det pepp inför vårruset som gäller! Över hundra tusen tjejer och kvinnor i alla åldrar har anmält sig till Vår Ruset 2012 runt om i landet så man får nog räkna med lite köer. Har köpt ett par nya skor som jag är riktigt nöjd med! Bra dämpning och gott om plats för mina specialsulor som jag måste ha efter min benoperation som jag gjorde 2010.

 


Snygga va? ;)

 

Tror dock att jag inte att jag kan slå min tid förra året som var 34 (komma någonting) minuter då jag är fruktansvärt förkyld och seg. Får ta det lugnt helt enkelt och inte ge allt som förra gången, trist men samtidigt får man ju inte vara dumdristig!

 

Bjuder på en bild från förra året!

 

 

 

Fler bilder kommer under kvällen! :)

 

 


Hej!

Hejsan hoppsan!
Det har varit mycket att göra med flytt och allt och därtill!
Jag kommer att visa upp lite bilder på våran lägenhet och skriva lite mer i dagarna.


*Puss*

Dagens renovering!

Hej alla hemmafixare och knep-å-knåpare!

I dag har jag varit ute och filat på andra änden av min och Erik´s gamla säng. Såhär ser det ut när jag "tar saken i egna händer" och kör lite hemmarfix i sann anda! Kan meddela att det är mycket behagligare att vara utomhus när man slipar trä då det flyger spån och damm både här och där vilket inte heller är så hälsosamt.


Huvudändan på vår säng

Min tanke som jag har med denna säng är att den ska (sakta men säkert) förvandlas till en lagomt sliten mysplats i sann shabby chic anda. Ni som inte vet vad shabby chic är för något så finns det egentligen inte några direkta direktiv utan idén är att det ska vara vitt i olika nyanser, se gammalt ut och blanda gärna gamla med nya möbler. Som ett citat som jag tagit i från en Wikipedia sida (http://sv.wikipedia.org/wiki/Shabby_chic)
" De kan även ersättas med nytillverkade möbler som patineras på liknande sätt, då det inte är åldern i sig utan utseendet som är viktigt"
Jag föll för denna stilen då jag "fönstershoppade" runt på internet efter nya inrednings idéer och tips. Mitt intresse fångades då jag hittade en rostig fågelbur med ett ljus i sen var jag fast! Det öppnade mina vyer och min fantasi för denna gamla och romantiska stil som just nu är väldigt populär!


Ena benet färdigslipat i närbild

I morgon ska jag fortsätta med vår säng och räknar med att bli klar med den, iaf med slipandet och putsandet! Nästa steg blir att måla allt som jag putsat (vilket är förutom sängen ytterligare fyra föremål som redan är slipade) med en speciell färg som är lättare än vanlig färg att slipa bort på önskade ställen så att möbeln får den där snygga slitna känslan. Den är både billig, dryg och torkar snabbt, bättre kan det inte bli! Om det är någon som är lite sugen på att börja fixa lite möbler där hemma så kan jag komma med lite råd och tips på hur jag går till väga och vart man kan köpa allt som man behöver.


Morgondagens projekt dvs långsidorna på sängen

Nu är man riktigt öm i Erector spinae efter att har stått helt fel för att nå minsta skrymslen och vrår så nu förväntar jag mig att få lite massage med levande ljus av gubben min. Får hoppas att han läser min blogg innan han går och lägger sig, fortsättning följer...



Dagens outfit!

Hej!
I dag har jag och min älskling varit i Ängelholm och kikat runt i lite affärer. Finns dock inte lika många småaffärer som jag hade hoppats på men fanns dock några mysiga. Håller på för fullt att fixa om våra mörka lite slitna möbler till den sk shabby chic vilket är en mycket populär romantiserande lantlig inredningsstil. Har just blivit färdig med vårt vita runda köksbord ett mindre bord samt våra sängbord. Jag har dock det mesta kvar då jag även ska hinna med att göra om hela dubbelsängen samt ett sminkbord. Bilder på dessa kommer senare när jag har fått tag i rätt färg.
Här kommer dagens outfit!

Jeans: Cubus
Skärp: Lindex
Kofta: H&M
Spetslinne: Gina Tricot
Linne: Gina Tricot


Bye bye...


Dagens outfit!

Hej!
Dagens outfit är lite annorlunda då det är en fest outfit. Har nämligen varit på födelsekalas i kväll och ni som känner mig väl vet om att jag gärna klär upp mig till tänderna. =)
Här kommer bildbeviset!



Leggings: Gina Tricot
Klänning: Gina Tricot
Kuvertväska: Gina Tricot
Skärp: Lindex
Örhängen: Guldfynd

Puss...


Dagens outfit!

Oops...!
Höll nästan på att glömma min bild på dagens outfit!



Tröja: Kappahl
Bälte: Lindex
Kjol: Ellos
Väska: Gina tricot
Armband: Glitter
Skor: Skopunkten


Fashionshow på Entré i Malmö!

Hejsan alla godingar!
I går kom jag hem efter att ha varit i Malmö sedan i fredags. Det som stod på schemat var modevisning i varuhuset Entré i centrala Malmö. Kvällen innan möttes vi alla 30 st modeller upp i studion på 34e (!?!) våningen i turning torso. 
Efteråt så gick jaqg och en annan tjej förbi Ica maxi som ligger aldeles intill torson för lite kvällsmat och frulle dagen efter. Skrattade gott åt våran sajl på kvällen, vi var nämligen två stycken som stod och pumpade för hand upp luftmadrasserna. Skulle gissa att vi var dom enda i det lyxiga huset som "campade" den kvällen där vi för övrigt sov i köket! :P Jag hann sedan finslipa det sista på min catwalk-gång och detta i rosa snoopy pjamasbyxor, som vi skrattade! Kunde inte somna förrän klockan var efter 1 på natten och då med ett leende på läpparna!

Dagen därpå så vaknade vi efter kl: 7 någongång och sedan skulle vi mötas upp vid kl: 9 vid Entré för ett sista genrep och väntan på smink och hår. Väntade mellan kl: 9-13 på att få mitt hår fixat och 1 timme senare så var både smink och håret klart. P:S (Bilder kommer)
Showen började kl: 16 och sedan rullade det på, iom att detta var min första modevisning så blev man lite shockad över hur stressigt det verkligen är "bakom scenen". Det är inte alls så lugnt som det ser ut att vara (ska inte avslöja för mkt men det var som att vara 30st ödlor i ett terrarium där alla kutar åt alla håll). Här nedan är ett videoklipp från showen (jag kommer ut näst sist med en röd sjal runt halsen efter 0.54 sek in i klippet)
http://www.facebook.com/video/video.php?v=10150282696673917
Efter showen så begav vi oss mot stationen och vårat tåg som skulle passas. Nöjda med dagens prestation så öppnade vi våra goodiebags som vi köpte på Glitter vilket blev ett bra avslut på dagen!

När jag kom hem så kunde jag äntligen ta bort min hårda sminkning och duscha bort allt hårsprej (trodde jag ja!) Om ni där ute någongång haft en sk badhairday så var detta 10 ggr värre, var som Cameron Diaz som spelade i den där Mary. Håret bara stod rakt upp!

När jag duschat och gjort mig klar så somnade jag i min gubbes knä där jag sov gott hela natten lång... <3




Photoshoot #2

Hej alla sollapande freaks!
I dag har jag haft min andra fotografering av sammanlagt fyra stycken.
Det som stod på schemat i dag var kombon utomhusmiljö och festsminkning ilket var givande och lite av en utmaning samtidigt.
Här nedan kommer några av dom 102 bilderna som togs under dagen,

Enjoy!
















Körkort!

Hejsan alla läsare!

Det var ett tag sedan jag skrev, men det var värt all väntan!
Jag har kämpat med mitt körkort ett tag nu (speciellt med teorin men skam den som ger sig), klarade teorin på första försöket! =)
Den 4e Juli (i måndags) körde jag upp och fick mitt körkort!
8 års väntan finally over!
Nästa mål är en sån här som på bilden nedan!


Drömbilen


1 år med världens bästa!

Amor vincit omnia!
I går firade jag och min underbara pojkvän 1 år tillsammans! Tänk va tiden går snabbt när man har roligt!
Dagen började med att jag fick frukosten serverad av min älskling som gjorde omelett och till det fick jag varm choklad med marsmallows i, mumms!


Jag och gubben vid frukostbordet

Lite kort därefter fick jag ett samtal att jag var tvungen att jobba i 7 timmar, vilket gjorde att våra planer fick ligga på vänt. Kan dock meddela att jag var lagom seg när Erik kom och hämtade mig efteråt. Vi åkte och åt en bit mat sedan begav vi oss mot Halmstad och vårat mysiga biobesök. =) 
Vi såg filmen Thor vilken var förvånandsvärt romantisk, trodde den skulle vara mer grabbig än vad den var. Efter bion så åkte vi till ett skogsparti strax utanför Halmstad där vi stannade till och så fick jag blunda och hålla för öronen medans han fixade till lite mys.
När jag öppnade ögonen så hade han tänt 2 st levande ljus, var sin powerking och en jordgubbspaj med vaniljsås till mig som vi avnjöt i varandras sällskap. Utanför så åskade det mysigt och vinden ven i träden bredvid oss vilket bara gjorde det ännu mer romantiskt!
När jag kom hem så väntade en stor bukett rosa rosor på mig med ett kort i.

Mina vackra rosor som jag fick!

Kvällen avslutades med mkt kel och pussar och kramar under täcket!

Älskar dig Erik, nu och för alltid <3 



I går och i dag hände det saker må ni tro...

Hej!
I dag har det varit en hektisk dag från början till slut! Började med att gå upp halv 7 i morse för att hinna duscha och göra mig i ordning för att övningsköra med Pilens körskola och min lärare Bo-Anders.
Gick igenom det sista vi hade kvar med fickparkering och backning runt gathörn och som avslut så fick jag köra efter anvisningar vilket var utmanande men väldigt roligt!
På hemvägen så ville jag bjuda svärmor på glass som tack för hjälpen med körandet så det begav sig mot "mackedonken" för en mcflurry.
När jag kom hem så slappade jag för att sedan dra vidare och jobba i några timmar i Ängelholm. Åkte och fixade ett nytt pass innan jag skulle börja jobba och efteråt fick jag och min svärmor fick för oss att vi visst förtjänade en till "gass" denna dagen, så vi köpte varsin glass och satte oss i hembygdsparken i Ängelholm.
Avslutade vårat besök med att Ulla envist sa att hon kunde låta som en kalkon, vilket hon kunde eftersom kalkonen svarade på hennes tilltal, sött eller vaddå? :)


En glad svärmor <3


Sann lycka! Nu e det bara gubben min som fattas!

I går var jag och Erik på loppis här i Hasslöv vilket händer ungefär 2 ggr om året så det var folk redan vid 11. Vi gjorde några fynd som är värda att skryta om så här kommer bildbevis på fynden!


Loppisfynd ala Hasslöv!

  • 4 st ljuslyktor från Sia 25 kr
  • Ölglas (till min fina gubbe och som texten avslöjar världens bästa älskare) 10 kr
  • Gammal "antik" ram 5 kr
  • Tacofat för dip och grönsaker 20 kr
I morgon firar jag och gubben min våran 1-årsdag tillsammans och detta ska firas med romantik heeela dagen! På kvällen så ska vi åka in till Halmstad och kolla på filmen Thor som går på bio, verkar suuperbra!
Hörs snart igen!